Författare

Dagmar v. Tyszka-Uthardt

Dagmar v. Tyszka-Uthardt är född i Westpreussen 1943 och kom till Finland 1968. Under sitt sista skolår i Tyskland tog hon en extrakurs i historia och därmed startade ett intensivt sökande efter svar på vad som hände i Tyskland under Hitlers tredje riket . I hennes första bok, Brudkistan från Paraschin, följer Dagmar inlevelsefullt och engagerat sin mor och mormor under första och andra världskriget. Vi lär känna två kloka och modiga kvinnor vars öden och identitet blev nära förknippade med gården i Paraschin i Pommern. År 1945 måste de fly från sitt hem. Flykten och upplevelserna av rädsla , sorg och hemlängtan återspeglar samma känslor som dagens flyktingar genomlever. Dagmar v. Tyszka-Uthardts debutbok ger en insiktsfull bild av hur livet tedde sig för kvinnor under nazi-tiden och efterkrigsåren och om de motsättningar inom familjen som politiken framkallade.

 

Dagmars  nya bok, Älskade hästar! / Rakastetut hevoset! Dagmar beskriver genom vackra bilder och en intressant, varm text, hästarnas och gårdens gemensamma liv under fyra årstider. 

Lars Rönn

 

Lars Rönn hade i 34 år en central roll i den finlandssvenska tidningsvärlden. Från posten som biträdande chefredaktör i Hufvudstadsbladet flyttade han 1982 över till VD-stolen varifrån han gick i pension år 2000. Då hade han hunnit ta del av valet av tjugoen huvudredaktörer. Lars Rönn, Mr Husis i tidningsvärlden, var med när Hbl tog steget in i den moderna trycktekniken och hade en aktiv roll i den omställning som gjorde förläggaren Konstsamfundet till ägare av en bukett landsortsblad. Rättframt berättar Mr Husis om meningsskiljaktigheter, om intriger och motdrag, om vem som var att lita på och vem som spelade sitt eget spel …

Leif Sjöholm
 

Upptäck Nykarleby i bild är en fotografisk hyllning till Nykarleby, diktarnas stad. Nykarleby grundades av Gustav II Adolf och fick sina stadsrättigheter 1620. Här föddes Topelius 1818 och i mitten av seklet var över hälften av den manliga befolkningen sjömän. Efter en förödande brand 1858 fanns det planer på att flytta staden till Oravais. Men den byggdes upp pånytt med stora tomter och breda gator. Nykarleby av idag är minne och nutid, horisonter och hav. Leif Sjöholms bok är en upplevelserik vandring i ett kulturlandskap och i en natur präglad av kontraster och tidlöshet.

Leifs vackra bok om sin hemstad Nykarleby har även nu i sin tredje upplaga sålts slut. 

Alf Snellman

Journalisten Alf Snellman har skrivit en ny roman om den fiktiva byn Ede. Det är en berättelse med både dråpliga och osannolika händelser. Alf Snellmans andra bok Uppbrottstid är en skröna med verklighetsbakgrund. Den kan ses som en fortsättninig till den första boken Lycksalighetens pris. Saga och verklighet blandas i en uttalad målsättning att lyfta fram det som sker åren 1946-1958. Det är åren mellan huvudpersonen Jonas Vestergårds konfirmation och giftermål, den tid han, likt alla andra unga, ska forma sin framtid och förverkliga sig själv. Under efterkrigsåren tar Finland viktiga steg bort från krigets utarmning och den gamla goda tidens fattigdom. Det är många som bryter upp, i Ede och i världen. Somliga gör det av nyfikenhet, flertalet av nödtvång. Bland de senare finns två andra av Uppbrottstids huvudpersoner, syskonen Berta och Daniel Vestergård. De drivs ut ur sitt fattiga bondeparadis för att bli fabriksarbetare och husbyggare. Hösten 2016 kom Snellmans andra bok i deckarfacket, Skärgårdsmordet. Efter succéboken Mordet på Cypern kom under sommaren 2018 Alf Snellman ut med boken I skuggan av gårdagen, minnen från hans långa karriär inom tidningsvärlden.  

Håkan Ahlnäs
Håkan Erik Gustaf Ahlnäs hemmansägare, konstutövare, farmare.
Född 21.10 1943 i Socklot, Nykarleby.
Äger tillsammans med hustrun och sönerna hem- och släktgården Rijf på Ahlnäs i Socklot. Hemmanet har varit i släktens ägo sedan 1777 då kyrkobyggaren Thomas Rijf inköpte Tågs och Ahlnäs hemman i Socklot by.
Sedan år 2008 finns ett gårdskapell – St Jacob – och ett konstgalleri inrymt i stenladugården byggd 1889 av häradsdomaren Erik Ahlnäs. 
Kapellet och konstgalleriet är öppet för allmänheten.
Gården var också 2006 inspelningsplats för Claes Olssons långfilm Colorado Avenue, efter Lars Sunds romaner. Håkan Ahlnäs har hållit utställningar i bl.a. i Nykarleby, Jakobstad, Vasa, Helsingfors på Centre Culturél Francais, Stockholm på Galleri Tersaeus och i St Petersburg på Artistunionen.
Tilldelades Nykarleby stads kulturpris 2001.

 

Aage Weber

Han var en av förlagets produktiva författare. Han böcker älskas av den breda läsarkretsen, humorn, detaljbeskrivningarna av miljö och arbete är detaljer som gör att man med glädje återvänder till hans böcker.

 

Aage Webers böcker som vi på Labyrinth Books gav ut var:

  1. Livet och livat i Västerskogen / http://www.labyrinthbooks.fi/pdf/vast.pd

  2. Nykarleby-Öksfjord tur -retur / http://www.labyrinthbooks.fi/pdf/notr.pdf

  3. Vägar, vin och vyer i Provence / http://www.labyrinthbooks.fi/pdf/vvvp.pdf

Aagot Jung

Aagot Jungs program om trädgårdar och livsöden i tv och radio har under år varit populära hos trädgårdsälskande människor.

 

Under slutet av 80-talet visades de första programmen i TV och Aagot blev under de kommande 20 åren ett bekant ansikte i rutan.

Aagot tycker själv bäst om de program som berättar om människoöden vid sidan om växterna.

Monika Janfelt

 

Monika Janfelt (född 1964 i Munsala) är fil.dr. i historia från Åbo Akademi. Idag verkar hon som historiker, lektor och konsulent vid Syddansk Universitet i Odense, Danmark. Anni Janfelt var hennes farfars syster.

Boken om Anni är en engagerande kulturhistoria, berättad med gedigna kunskaper och en påtaglig värme. 

 

 

 

 

Lorenz Uthardt 

Författaren är född i Tyskland 1944, pol.dr. från Åbo akademi och pensionerade sig hösten 2011 från sitt jordbruk i Malax för att forska och skriva.

Hans doktorsavhandling från 2009, Jordbrukaren mellan tradition och förnyelse, var en undersökning av hur förändringarna i det agrara samhället påverkar den enskilda jordbrukarens livskoncept. 

Hans dokumentära bok, Steget från stenåldern, beskriver ingående familjen Uthardts tid och vardag på Papua-Nya Guinea, i det försvunna samhällets, stenålderssamhällets, liv och traditioner. Boken skapar i ord och bild en atmosfär som är bekanta från 1960-talets och senare upptäcktsresande litteratur, som den hos Bengt Danielsson och Thor Heyerdahl. Bildmaterialet i boken är i unika vackra färgbilder. Uthardt har även tidigare publicerat ett tiotal artiklar i olika internationella och nationella vetenskapliga tidskrifter, ensam och tillsammans med andra forskare.

Uthardt kommer hösten 2016 ut med sin andra egna bok, Från St. Hubertus och Kalevala- till den moderna jaktetiken, en akademisk analys av den finländska moderna jakten- finns det en diskrepans i förhållandet mellan etiska normer och moderna jaktmetoder? Se artikel om boken                          Se pressinformation

                 

Gretel Silvander-Rosvik

 

Gretel Silvander-Rosvik kåserar om de stora sammanhangen i det vardagliga i sin nya samling historietter med namnet Bilder och motbilder. Gretel har en öppen, oförbehållsam inställning till livet och hon raljerar gärna om både sig själv och andra. Bakom hennes ofta träffande, lakoniska formuleringar och stilistiska flykt finns en väsentlign fråga: Vilken förhållning ska vi egentligen ha till tillvaron? Det sägs att vi människor härstammar från aporna. Har det aldrig fallit någon in, att aporna skulle härstamma från människorna? Vet någon vad gorillorna tycker om vårt utseende? De vårdar ömt sina apungar. Vi tar hand om våra små människobarn. Boken Bilder och motbilder är Gretel Silvander-Rosviks femte bok. 

Lars Smeds

Lars Smeds född 1938. Författare till boken ”Kyrkobyggarna Rijf”

Smeds  intressen som pensionär har varit: Smeds Gårdsmuseum, lokalhistoria, släktforskning och släkten Rijf.

Förutom författarskapet har Lars Smeds ett brinnande intresse för det gamla. I Smeds gårdsmuseum visas gamla textilier, traktorer, jordbruksredskap och andra föremål från bondesamhället, det mesta med lokal anknytning. Tidsperioden för samlingarna sträcker sig över åren 1750 till 1950.

Museet fick sin början med Lars och Gun-Lis Smeds stora intresse för gamla saker. Under år 1993 iordningställdes lediga utrymmen som fanns på gården. Där kunde alla gamla föremål som samlats under åren nu ställas ut. Museet är bl.a. öppet en dag under Kulturveckan i Nykarleby varje år. Dessutom kan olika grupper och skolklasser besöka museet. Guidning fås enligt överenskommelse av Lars eller Lilian Smeds.

 

Per-Erik Johnsson

 

Boken om katten Rosamunda

Per-Erik Johnsson, född 1931, har gått den långa vägen från sitt arbetarhem, först som industriarbetare, sedan in i den grafiska industrin som hjälp åt typograferna på Hufvudstadsbladet, där han stannade i tjugo år. Bl.a. som tekniska avdelningens huvud-förtroendeman. Blev sedan anställd på Landsbygdens Arbetarförbund med huvudkontor i Helsingfors och med hela Svenskfinland och Norden som arbetsfält. Huvudsakligen inom trädgårds- lantbruks- och pälsdjurssektorn.

Detta arbete under fem år för att senare bli arbetarskyddsinspektör vid Södra Finlands Arbetarskyddsdistrikt inom skogs- och jordbruk. Före pensioneringen arbetade han vid Nylands Arbetarskyddsdistrikt fram till 1992.

Tidigare böcker: Ord på vägen (1994); Vildrosor och Iskristaller (1996);  Kram med en mjuk tass (2012), samt ytterligare en självbiografisk bok: Åsikt (2015).

Se pressinformation

Nu är den här – 100 anekdoter om Carl Gustaf Mannerheim En unik bok om spjuvern som blev Marskalken av Finland Anekdoterna insamlade av Holger Strandberg Som ung träffade Holger Strandberg Carl Gustaf Mannerheim. När Marskalkenens chaufför inte hittade vägen från familjen Strandberg hem till Hangö Casino fick unge Strandberg äran att sitta i Mannerheims bil och visa vägen. Väl framme kom Mannerheim fram till Strandberg och tackade. Sedan den dagen har Strandberg, idag 93 år, samlat på anekdoter och berättelser om Mannerheim. Nu har dessa anekdoter, som följer Mannerheim från Villnäs till Helsingfors och vidare till Ryssland, Asien, Vörå, Vasa, Jakobstad, Hangö, Stockholm och många andra orter, dokumenterats för kommande generationer. En unik bok, en bok om spjuvern som blev Marskalken av Finland.

HOLGER STRANDBERG

Insamlare av Mannerheim materialet

BJÖRN STENBACKA / redaktör 

Skrivit och sammanställt boken

Tage A: Son Kurtén 

Tage Kurtén är född i Vasa och uppvuxen i Tammerfors och Åbo. Han är professor, pensionerad från Åbo Akademi år 2015, numera bosatt i Åbo. Med sin idéroman i deckarform gläntar Kurtén på dörren till ett fiktivt universitet som i mycket påminner om namne, Åbo Akademi.

Kurténs bok blev en försäljningssuccé där första upplagan är slutsåld och den andra finns nu i bokhandeln.

Gunilla Löfman

Författaren Gunilla Löfman som är hemma från Nagu är efter en paus på sex år igen ordförande för Förbundet Finlands Svensks Synskadade r.f. För tjugofem år sedan drabbades hon av en synskada. Det ledde till att hon var tvungen att avstå från bokföringsbyrån som hon grundat. I … att se … skriver hon att hon upplevde att det i samhället fanns en uppfattning om att hon inte enbart hade fått en synskada utan att också att hennes utbildning och erfarenheter hade blåst bort. . I  … att se … ställer hon frågan: ”Varför behövs överhuvudtaget projekt för att få världens makthavare att få upp ögonen och för att få dem att se det självklara? Visst är det fullständigt självklart att alla människor har rätt att ta del av litteratur, tidningar och annan information. Alla människor, det betyder även synskadade personer!”

Löfman kom hösten 2019 ut med sin nya bok, Mer än att se

 

Pär Stenbäck

Pär Stenbäck har en gedigen politisk bakgrund. Han var fullmäktigeledamot för Esbo stad 2005-2008, ledamot av Finlands riksdag 1970-1985, undervisningsminister 1979–1982 och utrikesminister 1982.

I hans tidigare produktion kan man nämna böcker som: 

Vision och verklighet. Handbok i överlevnad för Svenskfinland (2003); När världen öppnade sig. En sextiotalskrönika (2007); Kriser och katastrofer. Politik och humanitärt arbete (2009).

Den nya boken: Demokrati under hot? kom i handeln i slutet av september 2018, med denna så frågar Stenbäck bl.a.: Finns det alternativ till demokratin? Min slutsats är att det enda alternativet är att utveckla och förnya demokratin, formerna för hur den tillämpas och de resultat den producerar. Detta imperativ måste även ses mot bakgrunden av att så mycket och så snabbt förändras i våra samhällen och på det globala planet. Det är egentligen en befängd tanke att det politiska systemet, en av samhällets mest centrala funktioner, kan undgå förändringar. Bristen på förnyelse kan bara leda till minskad legitimitet och effektivitet. Demokratin förlorar då sin lyskraft och andra, auktoritära lösningar framstår som attraktiva. Att demokratin är oupplösligt förbunden med personlig frihet, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter överhuvudtaget, måste ständigt klargöras för nästa generation, annars förlorar demokratin sitt fotfäste i vardagslivet, bland dem som påverkar demokratins framtid i nästa val.

Se Stenbäcks förord

BJÖRN STENBACKA / redaktör 

Nu är den ute, Natten Dagblad – den första boken. NaDa har utkommit på valborgsmässoafton, med undantag av krigsåren, sedan 1934. Nattens Dagblad - den första boken - tar läsaren med på en tidsresa med Coccolahumor, Gamlakarleby Manskör och naturligtvis Nattens Dagblad. De oansvariga redaktörerna radar upp historier, berättelser, sanningar och osanningar och skämt som är finurliga, tankeväckande och kulturhistoriskt värdefulla. Den första boken är en sammanfattning av de bästa bitarna ur NaDa 1936 – 1984. 

Humorn i Nattens Dagblad har alltid varit ”rå men hjärtlig”. Idén om att Gamlakarleby Manskör skulle ge ut en egen tidning till Valborg kläcktes en aprildag 1934 av Sigurd Gadolin. Han var redaktör, eller ridaktör, som han själv uttryckte det, på Österbottningen. Han skriver i GM:s Jubileumsskrift hur han fick ett ”infall att tota till en särdeles sorts tidning, manskören till lyst och möjligen ekonomiskt gagn”. 

Lars Junell, ordförande för Gamlakarleby Manskör, beskriver texterna och skämten i Nattens Dagblad som harmlösa, självironiska och hjärtliga.

  • Världen har givetvis ändrat en hel del under den tidsrymd av knappt 50 år materialet i boken omfattar. Vi har ändå inte tyckt att vi vill censurera äldre GM:ares bidrag i Nattens Dagblad. Värden och värderingar förändras men Gamlakarleby humorn består.

  • Nattens dagblad - den andra boken kommer i november, se info.

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now